e. Tígull frá Svaðastöðum
u. Rönd frá Svaðastöðum
f. 1986
Sopi var Ellas första häst (egentligen hade hon en annan häst en månad, Nasi, men han var lite för tuff för en åttaåring, så då hittade Jenny och Hreggi Sopi åt henne – som passade perfekt). Sopi hade allt vad man kan önska av en första häst åt en åttaåring. Han var hur snäll som helst. Ella satt med helt långa tyglar, red fort i galopp, var okoncentrerad, lekte mest när hon var ute och red och Sopi trivdes som fisken i vattnet med det kravlösa barnet på ryggen. Han kunde välja lite själv vilken gångart han gick i – helst grisepass..! Och tempo – helst lagom ansträngande.
Sopi var på så vi både perfekt och oförbätterlig, när Ella blev lite äldre och försökte få honom att jobba så struntade han högaktningsfullt i vad hon än gjorde – han fortsatte glatt i grisepass.
Ella började få lust att vara med och tävla. Första tävlingen var en prova-på tävling på Tulka-banan 1993 (Ella var då nio år gammal). Ella och Sopi skulle vara med i lätt fyrgång. Sopi gick glatt in på banan i klockren grisepass. Efter ett varv i grisepass länge Ella tyglarna för trav – Sopi fortsatte i grisepas och Ella red glatt lätt. Sen var det dags för skritt. Sopi var inte så sugen på skritta, så han saktade inte nämnvärt ner utan fortsatte i långsam grisepass. Sista momentet var galopp. Sopi sparkade glatt bakut, gick i korsgalopp innan han hittade in i rytmen med lateral grisepass-galopp.. När Ella skulle rida ut från banan så mötte de Malou med Hrefna, det tyckte inte Sopi var så roligt så han stegrade sig och Ella gled av… Poängen slutade på imponerande drygt 1,0 med domarkommentaren “Bra kämpat!”
Men dagen kom då Sopi och Ellas utvecklingsnivå gick skilda vägar och Sopi såldes till förmån för enhäst med något mer utvecklingspotential. Vi vet än idag inte vart han hamnade men hoppas att han fick lära något annat barn om glädjen och tryggheten i ridningen.
