Huvudskälet till varför jag åkte tillbaka till Island den här svängen var för att rida med och hjälpa till lite på den tur Eggert har varje år med Ishestar i samband med hästinsamlingen vid Vididalstungurétt. En tur med fyra riddagar då man rider från Bjargshóli och möter hästarna på väg ner från fjället. Det var många ryttare på just den här turen och vi fick dela upp flocken i två grupper och det behövdes därför några extra för att hålla koll på både gäster och hästar. Eggert och hans dotter Thorunn chefade över vår grupp och jag och Christina gjorde vårt bästa för att vara behjälpliga.
Turen är väldigt rolig, jag var med som gäst förra året och vet att vi alla var väldigt nöjda både med ridning, mat, boende och de trevliga kvällarna då. I år var inget undantag även om det var lite annorlunda att vara med “behind the scenes”. Att para ihop rätt ryttare med rätt häst tex, det var inte helt enkelt alla gånger. Men väldigt roligt!
Så förutom min, ganska dramatiska, omkullridning gick allt smärtfritt och vi fick fyra riktigt fina riddagar med nästan uteslutande bra väder. Heja Island! Sen är det roligt att se ryttarna rida på hästar som man dels varit med och tränat, dels vet att vissa är flotta bedömda hästar, andra supertrygga töltare medans vissa kräver en lite vanare ryttare för att de ska gå som bäst. Det finns alla typer av hästar med, själv red jag en gammal favorit, Sólbrún, han är kanske inte någon man sitter och glider omkring på, men oj vad rolig han är att rida! Jag tror att man kan känna sig som nöjdast med ihop-parandet av häst och ryttare när flera av ryttarna bestämde sig för att köpa med sig sin favorithäst hem. Roligt nog landar åtminstone två hästar som jag har ridit en del och tycker mycket om, på svensk mark under hösten. Lycka till med Hugmynd och Seifur Ulla och Karin!