Att jobba på häst och fårgård på Island kanske ter sig lite lagom härligt med fint väder, fina hästar och långa arbetsdagar på hästryggen. Det är ofta så, men inte alltid. Och innan ni tror att det här inlägget är ett klagoinlägg kring andra sysslor på gården, så är det precis tvärtom. En sak som jag trivs så otroligt bra med här är att man aldrig vet vad nästa dag kommer bjuda på. Det kan verkligen vara precis vad som helst.

Och visst, det kan innebära att spendera en solig vinterdag under golvet på fårhuset i en dyngstack. But so be it!

Först skulle det planeras. Eggerts bror Valdi kom förbi och hade en hel del idéer.

Tydligen så hade en bjälke i golvet i fårhuset börjat svikta och det måste ju givetvis lagas. Golvet hos fåren består av träslanor med smala mellanrum, så att bajset och kisset från fåren helt enkelt rinner ner till dyngstacken som är under. Om den här bjälken nu ska lagas så verkar det logiskt att man måste ner under golvet, dvs in i dyngstacken.

Eggert sågade helt sonika upp ett hål i golvet (eftersom porten in i dynstacken är igensnöad) och klättrade ner. Och sen höll han på där nere. Dagen efter blev dte min tur att klämma mig ner genom den lilla öppningen som han för min skull gjort en bräda bredare när jag hävdat att jag inte var så sugen på att bli fast på mitten..

Hela dagen tog det och vi sågade brädor och bar grejer i den geggiga skiten och givetvis så ramlade jag omkull i bajset och fick ett härligt bajsbad på köpet. Osv. Men vi fick till det och golvet är numera stöttat av en stor stock och sviktar inte längre. Räddats var jag över att få fårkiss i håret när man såg kissa komma rinnandes från fåren däruppe, men det slapp jag, så det får ju räknas till en lyckad arbetsdag?

Bajs överallt. Och det här var innan jag föll..