Det är så roligt att mina tre ridhästar är så oerhört olika. De är olika typer, har olika behov, har olika utbildningsgrad och jag får ta mig ann dem på tre helt olika sätt. Utvecklande för mig och väldigt kul!
Med Fluga som är spänd och stressad och väldigt rädd om sig så ligger fokus inte alls på att prestera något i det här läget. Med henne är avslappning och trygghet fokus och vi jobbar nästan enbart från marken. För henne kan det vara en tillräcklig övning att bli smekt över hela kroppen utan att spänna sig, utan att av ren reflex knuffa rumpan mot en och nästan “hota” med att slå (hon har aldrig sparkat mig eller ens sett ut som hon tänkt det och jag vet inte om hon verkligen hotar när hon vänder rumpan till, jag tror snarare att hon blir så rädd att hon av ren reflex ställer sig i försvarsposition).
Jag tömkör henne en hel del. I tömkörningen så kan jag tex en dag bara fokusera på att det ska vara okej att jag går nära henne och stryker henne på kroppen under tiden hon ska skritta på lång tygel, avslappnad. Hon ska vara bekväm med att jag går både vid hennes sida, precis bakom henne och att jag rör vid henne vid jämna mellanrum (utan att hon ska flyga i luften). Hon tycker att det är väldigt läskigt men är väldigt modig och försöker hela tiden att inte bli rädd. Att jobba med henne en timme i töm och bara skritta på lång tygel är toppen. För varje gång lär hon sig lite mer att använda andra lösningar än att fly och att det inte är farligt. Inget som händer när vi jobbar är farligt. Det ska vara roligt och tryggt om än utmanande. I övrigt går hon med som handhäst och löslongeras för konditionens skull, hon har blivit lite tjock sen hon kom hit och då är lite pulshöjande aktivitet utan speciella krav från min sida väldigt bra.
Eros är en helt annan femma. Han har verkligen inte samma problematik som Fluga. Han är cool och väldigt trygg i sig själv. Eros kan grunden bra, är en väldigt rolig häst att rida med bra gångarter. Men, för att komma upp till nästa snäpp så måste vi börja finslipa. Här handlar träningen mycket om att få rätt reaktioner på olika hjälper och att kunna kontrollera hela hans kropp. Han vill gärna svänga ut bakdelen när vi jobbar och har svårt att gå rakställd. Eftersom han är så stor och dessutom har en lång kropp, så kräver det mycket av honom för att bli samlad, samtidigt som att det är av ytterst stor vikt för att han ska vara en hållbar rid/tävlings-häst.
Tillsammans måste vi också jobba mycket på kommunikationen och kontrollen utav tempo. Eros vill gärna springa fort. Och om inte jag delar hans önskan är risken stor att han protesterar. Vid de här protesterna så måste jag ha en plan. Jag fick väldigt många bra tips på kursen för Johanna i slutet utav sommaren. Då fick jag och Eros ett mindre genombrott, nu känns det som om vi tagit något steg tillbaka, men jag hoppas och tror att med mer styrka och träning så kommer vi vidare.
Hörn är yngst av de två. Eros 7 och Fluga 8. Med sina sex år är Hörn fortfarande en unghäst i både kropp och huvud och det märks. Hon saknar viss grundkondition och är inte särskilt utbildad, även om hon ändock är otroligt lättriden. Hon är trygg och cool men villig och väldigt rolig att rida. Med Hörn ligger fokuset dels på att få upp hennes kondition, genom att gå som handhäst och löslongeras, men också att vidareutbilda henne. Hon kräver mycket grundträning. Att hålla det tempo jag bestämmer, flytta sig för skänklarna, svara på förhållningar osv. Samtidigt som hon inte är riden så väldigt mycket för att vara sex och jag inte vill ta bort hennes arbetsglädje. Hörn har väldigt svårt att länga sig och söka sig framåt/nedåt så det jobbar vi mycket på. Hon har också svårt att hitta balansen på böjt spår med sina stora rörelser i trav, därför är det också något vi tränar på. Att longera på böjt spår i trav och hitta en avslappning.
Med Hörn, som är den som bestämmer i hagen och är väldigt självsäker, handlar en del av jobbet även att få henne att lyssna och följa med. Tex när hon går som handhäst kan hon ibland få för sig att hon inte vill gå med, eller släpa sig efter. Hon vill gärna göra det som passar henne och skita i oss tvåbeningar, även om hon är väldigt social och lätt att ha och göra med. Hon har i mina ögon ett superpsyke, går fram överallt, är villig och positiv och orädd, trots att hon inte är så väldigt gammal.
De är tre olika hästar, både till sättet, exteriört och gångartsmässigt. Jag tror det kommer utveckla mig mycket att följa och träna dem alla tre, till samma mål men med helt olika verktyg för att nå dit.